Simons konst hyllad över världen
Simon Stålenhags konst har spridit sig långt utanför Mälaröarna. Foto: Fredrik Bernholm.
Ordspråket “Det är svårt att bli profet i sin egen hemstad” har sällan stämt så bra in på någon som på Simon Stålenhag, vars konst och litteratur spridit sig som en löpeld över hela världen. Men i Sverige är den internationellt kända illustratören och författaren fortfarande förvånansvärt okänd.
Han välkomnar i gråa mjukisbyxor och omaka raggsockor och bjuder in till kaffe med havremjölk i det stora bondköket i villan på Färingsö. Medan katterna Hasse och Pelle stryker runt hans ben i jakt på gos suckar Simon Stålenhag lite över uppmärksamheten.
– Vad ska du skriva? Jag tycker jag har ett väldigt ordinärt liv, säger han.
Och kanske ligger det något i det han säger. Men lika ordinärt som hans liv må vara, lika extraordinärt är de imponerande framgångarna han haft med sina retroinfluerade science fiction-bilder, med inspiration från sin barndoms Mälaröarna.
Han växte på Färingsö, bara upp ett stenkast ifrån där han bor idag. I den gula prästgården intill Färentuna kyrka, levde han sina första tio år med mamma, pappa och två äldre syskon. Med naturen runt husknuten och oändligt med motiv för den konstnärssjäl han var, fick han gott om övningstimmar med penseln men också den perfekta barndomen, som han själv beskriver det.
Ville fly tillbaka
Men 1994 skilde sig Simons föräldrar och han flyttade med sin mamma in till Kungsholmen. Längtan tillbaka till livet på landet gjorde att han åkte ut till vännerna på Färingsö så fort han hade ledigt från skolan. Ända upp i tonåren och även efter det fortsatte han med det.
– Medan mina kompisar ville fly till stan och bryta med sina barndomshem så ville jag bara tillbaka, konstaterar han.
Och kanske var det just längtan tillbaka som gjorde att Mälaröarna fick spela en så stor roll i den konst som senare skulle ge honom stor uppmärksamhet och en internationell kometkarriär. De futuristiska bilderna med nostalgiska inslag från 80- och 90-talets landsbygd.
Men det är inte Mälaröarnas unicitet, som gett honom inspirationen, förklarar han. Snarare tvärtom.
– Mer att det är mediokert här ute. Att inget är särskilt speciellt, det är väl just det som är speciellt, säger han och skrattar till medan han beskriver en slags hatkärlek som han med åren kommit att utveckla till sin barndomskommun, sedan han vuxit upp och sett hur mycket puttrar under ytan.
Sa upp sig och fick drömjobbet
Att Simon skulle bli konstnär och författare var långt ifrån självklart, även om kreativitet uppmuntrades hemma. Efter studier i musik och speldesign började han jobba som illustratör och grafiker, men insåg att snart att heltidsjobb inte var något för honom. Han sa upp sig utan att ha något annat att gå till.
Lyckligtvis ramlade han på en annons om att Naturhistoriska riksmuseet skulle uppdatera sin permanenta utställning Fossil och evolution och sökte en illustratör på halvtid. Simon som var både naturintresserad och flitig besökare på Naturhistoriska hade hittat drömjobbet att gå vidare till. Med evolutionsskisser han tecknat på fritiden sökte han tjänsten - och fick den!
– Det var en fantastisk tid, även om det verkligen var tudelade känslor att montera ner den utställning jag sett så många gånger med min morfar för att montera upp den som jag själv varit med och gjort, säger han.
Samtidigt som han jobbade halvtid på museet målade han hemma på fritiden. Målet var en egen bok. Utan någon tanke på att bilderna skulle få spridning la han ut några av dem på Facebook. De fångades upp av nättidningen The Verge, som gjorde dem virala, och sedan var snöbollen i full rullning.
En kompis kompis presenterade honom för förlaget Fria Ligan, som nischat sig på konst- och rollspelsböcker, och Simon kände sig genast hemma med teamet där. Men när de föreslog en kickstarter, det vill säga en slags insamling, för att finansiera utgivningen av första boken Ur varselklotet och satte målet till 10 000 dollar var Simon tveksam till om det skulle gå. Men han gav det en chans och fem minuter efter att de publicerat kampanjen fick han ett sms om att de fått in 300 000 dollar. Det var tydligt att han haft fel och att till och med en uppföljande bok skulle kunna bli av.
Såld till Hollywood
Den första boken har följts av ytterligare fyra som översatts till ett tiotal språk. Men inte nog med det. Boken Ur varselklotet har filmatiserats och blivit TV-serie på åtta avsnitt: Serien hade premiär 2020 på Amazon Primeoch finns fortfarande att se där. Filmrättigheterna för hans tredje bok Passagen, The Electric State på engelska, har sålts till Hollywood och spelats in med Millie Bobby Brown och Chris Pratt i huvudrollerna.
– Det känns sjukt! Kul och läskigt på samma gång, säger han men poängterar att han inte drivs av framgång eller pengar, utan något helt annat.
– Jag har varit nöjd ända sedan jag slutade jobba heltid, säger han och ler.
Drivet håller han vid liv genom att gräva där han står och tar fasta på det som är han.
– I de perioder då jag tappar intresset märker jag att det är för att jag frångått den som är jag.
I Sverige har uppmärksamheten kring Simon har varit sparsam, men internationellt har han hyllats och spaltmetrar skrivits långa. Den ansedda tidningen The Guardian korade till och med hans Ur varselklotet till en av tidernas bästa dystopier i sällskap med Franz Kafkas Processen och Andrew Niccols Gattaca. Kanske är det dags för oss svenskar, och kanske främst vi Mälaröbor, att lägga namnet Simon Stålenhag på minnet?
Uppdatering 240704: Enligt helt färska uppgifter från Kulturnytt ska prislappen för Netflix filmatisering av Simons The Electric State ha landat på 3,4 miljarder svenska kronor, och därmed vara den högsta för en film på en strömningstjänst någonsin.
Fakta
Namn: Simon Stålenhag
Ålder: 40 år
Bor: Färingsö
Gör: Konstnär och författare
Familj: Särbo och två bonusbarn
