Krönika

Det bidde en fingertutt

Foto: Nelly Lindenstrand

Notera att krönikan representerar skribentens egna åsikter och reflektioner, vilka inte nödvändigtvis behöver överensstämma med MälaröNytts.

Text: Anna Voltaire

Det bidde bara en fingertutt. Ni som är över femtio år kanske känner igen uttrycket? För er andra kan jag berätta att det kommer från en saga om en man som går till skräddaren med ett tygstycke för att låta sy sig en rock. Men för varje gång han kommer tillbaka för att se hur arbetet framskridit har det blivit ett allt mindre plagg och slutligen finns inget mer kvar än en fingertutt.

Lite så har jag känt när det gäller lokaljournalistiken. Man har hopp om gedigna nyheter och vågade granskningar men när man börjar bläddra är det mest käbbel mellan invånare och politiker i insändarna och en sjuhelvetes massa reklam.

Jag började läsa lokaltidningen på Ekerö när jag flyttade hit från Stockholms kommun år 2015. Och då var det för att få något grepp om min nya hemvist. Jag reflekterade över att det var mycket som skilde de nya nyheterna från de där jag tidigare bott. Det hände inget på Ekerö!  Och det var ju på sätt och vis bra, det var för lugnet vi valt att riva upp barnen ur deras tillvaro och bokstavligen slå ner helt färska bopålar här på Ekerö. 

Men det tog inte lång tid innan jag började ana oråd. I samtal med grannar och nya bekanta kröp det fram mycket oegentligheter som det inte stod något, eller i bästa fall bara ytterst lite, om i lokalpressen. Jag funderade på varför. Och då slog det mig. Det kostar att driva en tidning, och om största delen av budgeten kommer av annonser, kanske från de som ska granskas, ja då kan man ju räkna ut hur vassa de granskningarna blir. Det kanske rent av blir en fanclub?

Det rimmar illa med den bild jag har av fri press, som är en press utan påverkan. Vilket innebär vattentäta skott mellan reportrar och annonssäljare, journalister som inte låter sig påverkas av krafter som vill dölja något eller frisera sanningen.

Lokaljournalistiken har ett viktigt uppdrag i att granska och rapportera. Det som skrivs ska skrivas för att det finns ett intresse för medborgarna att läsa om det. Inte för att journalisten eller tidningen står i skuld till någon. Samtidigt har medborgarna rätt till opartisk, fri och ärlig lokaljournalistik.

Jag är glad att det kommit en ny lokaltidning till våra öar. Nu hoppas jag bara att det inte blir en fingertutt av den.