Vem tänder du ljus för i helgen?

Under Allhelgonahelgen lyser öarnas kyrkogårdar upp av tusentals ljus. Foto: Pexels

2024-10-29

Text: Maria Forslund

Trots att det inte finns uttryckligt stöd för allhelgonahelgen i bibeln är den en av kyrkans stora högtider. I helgen lyser tusentals ljus på öarnas alla kyrkogårdar.

– Det är så otroligt vackert på öarna den här helgen, säger prästen Cecilia Nyberg i Ekerö pastorat.

Människor har i alla tider hedrat sina döda, med mat, fest och olika sammankomster. Ett av dessa tillfällen, som följt med in i modern tid, är allhelgonahelgen.

Ursprungligen är alla helgons dag och allhelgonadagen en och samma högtid och sprungen ur firandet av martyrerna som dog för sin tro. På årsdagen av varje martyrs död hedrades minnet av denne men till sist blev det så många dagar att man, i början av 800-talet beslutade att fira alla på samma dag.

Italiensk sed

För kyrkan är Allhelgonahelgen viktig och den helg då kyrkor och framför allt kyrkogårdar får flest besök under hela året. Men traditionen att tända ljus på gravarna i samband med dessa dagar etablerades först efter andra världskriget.

- Från allra först stund sägs det att seden lär ha förts till Sverige i början av förra seklet av italienska arbetare på Gustavsbergs porslinsfabrik utanför Stockholm, säger Cecilia Nyberg som är präst i Ekerö pastorat.

På frågan om vad helgen betyder för hennes själv svarar hon:

- Allhelgonahelgen är för mig, liksom för många andra, den tid då man minns och hedrar de döda. Gravljus tänds och man vill sköta om sina anhörigas gravar. Det blir otroligt vackert på kyrkogårdarna den här helgen.

Hon uppskattar traditionen och tycker sig också se att intresset för helgen och ljuständningen på kyrkogårdarna ökat under de trettio år som hon har varit präst.

- Och det är fantastiskt för här möts vi verkligen kring sorg, tacksamhet och kärlek.

Prästen Cecilia Nyberg i Ekerö pastorat.

Den eviga frågan om döden

De senaste årtiondena har även halloween seglat upp som en populär och kommersiell högtid. Den har sitt ursprung i den keltiska tron där man klädde ut sig och tände eldar för att hålla undan onda andar. Dagen firas alltid den 31 oktober och sågs från början också markera övergången till vinter. För många svenskar krockar sederna men för Cecilia är det inte så konstigt att traditioner som har med död och spöken att göra har fått fäste just denna mörka tid på året.

- Det är fortfarande den eviga frågan om vad som händer efter döden som spelar in när barnen klär ut sig och spelar grannarna ett spratt eller tigger godis, säger hon.

För prästen Ida Kvarnbrink på Färingsö församling innebär allhelgonahelgen ett tillfälle för människor att förenas.

- Det finns något heligt i att vi, oavsett vad vi tror på, tänder ljus tillsammans och konkret lyser upp mörkret. För mig är det viktigt att möta de som kommer till våra kyrkogårdar. Ibland är det första gången jag möter anhöriga igen efter att vi senast sågs på en begravning, och ibland möter jag människor för första gången.

Det är mänskligt att sörja

Hon berättar att hon berörs av att så många människor vill tända ljus under allhelgonahelgen.

- Det känns som att vi verkligen behöver mer ljus i vår värld nu. Värmespridningen som skapas av många brinnande ljus påminner oss om att vi tillsammans kan sprida ljus och värme till våra medmänniskor.

Ida berättar också att frågan “Vem har du tänt ljus för?” öppnar upp för samtal om liv och död och att även om man kan tända ljus på gravar eller hemma när som helst så blir det något extra under allhelgonahelgen

- Vi samlas till en gemensam värmespridning och påminns om att vi inte är ensamma i sorgen. Det är mänskligt att sörja, men det lyser ljus i mörkret.

Fakta

Alla helgons dag och allhelgonadagen

Ursprungligen är Alla helgons dag och allhelgonadagen samma högtid och firades den 1 november. Vid en kalenderreform 1772 togs dagen bort som helgdag, men togs tillbaka år 1953. När Alla helgons dag återinfördes som helgdag bestämdes att den alltid skulle infalla på den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Man ville emellertid inte inkräkta på kyrkans rätt att fira denna högtid på den traditionella dagen, den 1 november, som kallas för allhelgonadagen och som vanligen infaller på en vardag. Därför finns båda dessa dagar i almanackan.

Alla själars dag

I Svenska kyrkan firas sedan ett kyrkligt beslut år 1983 Alla själars dag dagen efter Alla helgons dag. Den infaller därför på söndagen efter Alla helgons dag. Först år 2003 återkom namnet Alla själars dag i den evangeliebok Svenska kyrkan använde. Inom den romersk-katolska traditionen firas dagen den 2 november, dagen efter allhelgonadagen. Dagen ägnas åt de dödas minne och har funnits med i det romersk-katolska kyrkoåret sedan år 998, efter ett beslut av abboten Odilo i Bourgogne.

Halloween

Halloweenfirandet med pumpor och läskiga utklädnader är en relativt ny tradition i Sverige. Men på Irland har firandet rötter långt tillbaka i förkristen tid.

Inga källor understryker att det var en förkristen religiös högtid, även om det är naturligt att tänka sig att den också hade sådana drag.

Halloween inföll den första november som en markering av sommarens slut och vinterns intåg. Då ansågs övernaturliga väsen vara särskilt aktiva och möjligheter fanns att spå in i framtiden. Man firade med lekar, mat och dryck vilket markerade betydelsen av skördeårets slut genom att göra figurer av rovor eller andra rotfrukter. Att många eldar tändes verkar vara ett senare inslag förbundet med en senmedeltida kristen högtid som firade de döda.

Det mer moderna halloweenfirandet uppstod i USA under 1800-talet. Förenklat uppges det ofta att det var irländska emigranter som tog med sig seden. I själva verket är det irländska inslaget i de seder som uppstått endast ett av många bidrag. Många invandrargruppers och den amerikanska ursprungsbefolkningens skördefester och föreställningar om de döda och om andar har blandats och gett USA innehållet till en viktig höstfest.

Källa: Institutet för språk och folkminnen