Krönika
När sagan blev en mardröm
Foto: Nelly Lindenstrand
2024-11-29
Text: Anna Voltaire
Vad har Norge, Sverige och England egentligen gemensamt? Nej, det är varken humor eller musik, utan den tydligaste gemensamma nämnare jag kommer på är våra sagovärldar, jag menar monarkier. Håller ni inte med om det?
Det är kanske lite känsligt att bo på Ekerö och ogilla monarkier. Jag menar, vi är ju nästan grannar med kungahuset. Men det spelar ingen roll, jag har ändå svårt att försvara kaffeflickor och bortvända blad.
Men höstens galenskap i Norge tar ändå galenskapen till en ny nivå. För även om Prins Andrews samröre med Epstein är helt oerhört så tar väl den här historien med Marius, Mette-Marits son priset? Knark, misshandel och upprepade våldtäkter, herregud! Och hur ska det gå för Mette? Undanröjande av bevis, skyddande av brottsling … Och ingen immunitet kan rädda henne, för den har bara kungen. Precis som i Sverige.
Visste ni det förresten? Att vår kung kan göra vad han vill utan att dömas för det. Jag tycker det är lite otäckt faktiskt. Och fler familjemedlemmar försöker åka snålskjuts på det. Prinsessan Madeleine drog ju till exempel en rövare inför sitt bröllop när hon körde i bussfilen - vilket kanske kan anses som en småsak för en köplågad Ekeröbo som kan behöva ge sig på sådant när man försovit sig för ett viktigt jobbmöte eller en dubbel bypassoperation.
Men nu har ju inte kungligheterna sådana jobb som inte kan anstå och att ljuga för polisen och säga att man har immunitet för att slippa böter på några tusenlappar, som man för övrigt har fått av någon annan, bara för att man är sen till frissan. Nja, jag vet inte jag.
Hon är inte den enda. Maghan och Harry har också försökt slå mynt av sina titlar och ännu har inte en enda burk med jordgubbssylt dykt upp. De har retat upp folk med dåligt ”content” på en stor streamingtjänst, hängt ut folk hos Oprah och tjafsat om att de vill ha sin säkerhet betald av det brittiska folket. Och så hatar de pressen. Vilket ändå är lite märkligt. För utan pressen och folk som är nyfikna på dem hade inte många böcker sålts.
De är ändå lite enklare att förstå sig på än shamanen och Märtha-Louise, som inte betalat en krona för sitt bröllop ännu och nu har skulder på en miljon. Ni vet de där fyra dagarna i somras med färgtema, drinkbiljetter (för att dricka egna ginsorten med otillåten kommersialisering av prinsessans titel) och pop-up-butik med utförsäljning av hennes eget klädmärke. Till råga på allt har de tagit allt på hennes företag. Känns inte det som äkta kärlek?
Hursomhelst är det nog ganska skönt för vår kung att den norska kungafamiljen beter sig så galet, det får ju hans egna knasigheter att verka helt rimliga. Men själv är jag faktiskt lite tagen av det vårt grannland går igenom nu och undrar om deras kungahus överlever detta. Samtidigt som jag hoppas lite på att de inte gör det.
För hela monarkigrejen är ju faktiskt ganska märklig och omodernt, tycker ni inte? Tänk er om kungar hade uppfunnits idag. En PR-byrå anlitas för att marknadsföra ett land, tänk er det brainstormingmötet:
”Hörrni, landet behöver något som ökar vår export, vad kan vi hitta på?”
”Öööö jag tänker … ööö, kanske en person som kan åka runt och prata gott om Sverige? Han kan bo i ett jättestort hus och alla hans barn, barnbarn och framtida ättlingar kan få massa pengar av folket så de kan åka privatjet, vaska champangne och så.”
Någon invänder: “Vad ska den här personen ha för kvalifikationer?”
”Det behövs inga kvalifikationer, han ska bara göra reklam för Sverige, kvalifikationen är att han finns till. Och så kallar vi honom hövding, eller klanledare, nej vänta jag vet, vi kallar honom KUNG!”
”Fan, vilken snilleblixt, en kung! Och han kan göra vad han vill, behöver inte följa lagar och regler utan vi ger honom immunitet!”
”Så jäkla fräscht, alla kommer vilja ha en sån, vi kan sälja kungamerch! Hans bild på koppar, kläder och vänta, MYNT! Att ingen tänkt på detta tidigare, bra jobbat, Berra!”
Nej, det är faktiskt rent galenskap. Och det som händer i Norge just nu visar på att ingen ska ha immunitet och vara ovanför lagen. För mycket makt kan få vissa att spåra ur och tro att de kan bete sig hur som helt utan konsekvenser. Tänk bara på hur galet det har sett ut innanför slottsmurarna genom tiderna. Alla syskonbråk, giftiga soppor och inlåsningar av kusiner, bröder och systrar i källarhålor och torn. Jag menar, det är väl mer regel än undantag att vilja ha makten och härligheten.
Så hur går man vidare då? Jo, man blir republik förstås! Nu fattar jag att alla rojalister ställer sig upp, protesterar vilt och pekar mot USA. Men Trump har faktiskt bara fyra år kvar, sen kan de ju bli av med honom. Vi däremot är fast med vår knug, och sedan hans barn, och barnbarn och barnbarnsbarn. I alla våra dagar.
Nej, snipp, snapp, snut, låt mardrömmen ta slut!
Notera att krönikan representerar skribentens egna åsikter och reflektioner, vilka inte nödvändigtvis behöver överensstämma med MälaröNytts.
