Det du sorterar eldas upp
Foto: Pexels
Sedan januari i år är det kommunen som ansvarar för att samla in det material som du lämnar in på återvinningsstationen. Efter insamling blir det producenternas uppgift att ta hand om det. Men vad händer egentligen då med alla de urdiskade förpackningarna vi tror att vi återvinner?
Ett kärl för papp, ett för metall, glas, och så papp. Och så slutligen ett för plast. Många är vi som tar vårt sorteringsansvar på största allvar. Trots att det tar tid, är kletigt och tar massor av plats i våra kök. Men vi gör det för miljön och för att vi behöver ta ett gemensamt ansvar att skapa nya förpackningar av de gamla. För det är väl vad som händer? Tyvärr inte alltid.
70 procent eldas upp
Enligt Naturvårdsverkets senaste statistik är det långt ifrån allt som verkligen blir till nya förpackningsprodukter, efter att det lämnats in till återvinningsstationerna. Anledningen kan vara att det är felsorterat eller att det inte finns någon efterfrågan på det återvunna materialet. Plasten är ett av de material som har sämst återvinningsstatistik. Bara cirka 30 procent av all plast, inklusive PET-flaskor, tas om hand. Resten bränns. Tomas Öhman som är avfallsstrateg på Ekerö kommun förklarar:
– För det första finns det många olika sorters plats, och av dem är det långt ifrån alla som ens går att återvinna. För att hitta den återvinningsbara plasten behöver också all plast sorteras efter att det hamnat i återvinningskärlen. Det är en dyr process och tekniken för att göra det är inte fullt utvecklad. Därför bränns mycket i stället för att återvinnas.
Enligt Naturvårdsverkets beräkningar orsakar eldningen av plast cirka sju procent av landets växthusgasutsläpp men Tomas Öhman menar att de enda som kan göra något åt detta är de som producerar varorna.
– Det som är viktigt är att fler producenter väljer att använda sig av material som faktiskt går att återvinna.
Hårdplast lättare att återvinna
Vad som går lättare att återvinna är hårdplast, som till exempel gamla trädgårdsmöbler och pulkor. Ändå är det bara 121 av Sveriges 290 kommuner som återvinner den typen av plast. Ekerö kommun är en av dem som valt att gå i bräschen, trots att det är en tjänst som man behöver betala extra för. På Skå Återvinningscentral finns containrar för det ändamålet och som det ser ut ger det bra resultat.
– Det finns inga säkra siffror på det men jag skulle tro att det är någonstans mellan 60 och 70 procent av den hårdplast som lämnas in som återvinns och blir till nya produkter, säger Tomas Öhman.
