Brottsplats Mälaröarna: Unga och droger
Narkotikaklassade läkemedel som exempelvis Tramadol är också förhållandevis vanligt. Men även kokain och amfetamin förekommer. Foto: Pexels.
Ett telefonsamtal och några hundralappar är vad som krävs för att få en lustgaspatron levererad hem till dörren.
– Bara för att det inte finns någon öppen drogscen på Mälaröarna betyder det inte att unga är skyddade här, säger Ekerös kommunpolis Thomas Watter.
2024-10-05
Text: Helen Bjurberg
Statistiskt sett är Mälaröarna ganska förskonat från droger.
–Tittar man på antal polisanmälningar kopplade till narkotika så har Mälaröarna legat på en jämn nivå under flera år, vilket är en lägre nivå än många omgivande kommuner och stadsdelar, säger Thomas Watter.
Mälaröarna har heller inte någon öppen drogscen men det betyder inte att droger saknas här, förklarar Thomas Watter. Hans erfarenhet är att det ofta förekommer på platser där mycket ungdomar hänger, som till exempel runt skolor och fritidsgårdar.
– Droger finns överallt och är lätta att få tag på. Har man dessutom tillgång till en mobil och sociala medier, som de flesta ungdomar har, är det ännu enklare att få tag på det, säger han.
Få föräldrar söker stöd
Hanna Brännström är enhetschef för Maria Ungdom Norra länet och sjuksköterska på Mini Maria på Ekerö. Mottagningens uppdrag är att hjälpa ungdomar och deras anhöriga med rådgivning, stöd och behandling kopplat till alkohol och droger.
Förra året var 55 patienter inskrivna på mottagningen på Ekerö av totalt 4 200 totalt i hela länet. Den största andelen var ungdomar mellan 15 och 18 år.
Hanna Brännström menar att Stockholms kranskommunerna skiljer sig mycket åt och att Ekerö utmärker sig med att få föräldrar söker hjälp för sina barn på Mina Maria och att det kan bidra till att hålla inskrivningsantalet nere.
– I stället kommer oron ofta från personal från barnpsykiatrin eller ungdomsmottagning, säger hon.
Hon och Thomas Watter delar bilden att Cannabis - alltså hasch och marijuana – är bland de vanligaste drogerna på Mälaröarna. Men Hanna Brännström menar också att man förra året för första gången på länge såg att konsumtion av alkohol gått om cannabisanvändandet.
Även användandet av flera droger i kombinationen har minskat, men däremot ser man en ökning av exempelvis ectacy. Narkotikaklassade läkemedel som exempelvis Tramadol är också förhållandevis vanligt.
– Även kokain och amfetamin förekommer, säger Thomas Watter.
Cannabis är bland de droger som är vanligast på Mälaröarna.. Foto: Pexels.
Lustgas vanligt
Ett berusningsmedel som blivit allt vanligare de senaste åren är lustgas. Det är lätt att få tag på och säljs lagligt, till och med i vissa tobaksaffärer. Det går också att beställa på nätet och få det hemlevererat.
På mottagningen ser Hanna Brännström ofta spåret av lustgasanvändande i form av frysskador på lår, händer och läppar. Men drogen kan också leda till känselbortfall, andningssvårigheter och svimningar. Hennes största oro är dock de neurologiska skador som riskerar att följa av användandet.
– Många ungdomar tror att det är ofarligt. Att det är lagligt signalerar det. Men så är det inte.
Enligt Hanna Brännström är det stor skillnad på hur droger används i olika åldrar. Från 18 år och uppåt, är det framför allt i partymiljöer det används, medan yngre använder berusar sig i parker och på skolgårdar
– Då kan det handla om att boffa från torrschampo eller deo.
Vad kan föräldrar göra?
Att som förälder upptäcka om ens barn använder droger är inte alltid lätt, men ett tips kan vara att hålla utkik efter tillbehör som cigarettpapper, zippåsar eller så kallade grinders, en speciell burk som används för att mala sönder marijuana i. Det finns också vissa yttre tecken att vara vaksam på.
– Klassiska exempel vid exempelvis cannabisbruk är röda glansiga ögon och stora pupiller, säger Thomas Watter och fyller i:
– Cannabis har också en väldigt tydlig lukt. Lukta på ditt barns kläder och exempelvis muddarna på jackan.
Hanna Brännström lyfter även ett förändrat beteende som en varningsklocka.
– Det kan handla om att de byter kompisar, får ökad skolfrånvaro, blir irriterade, rastlösa, trötta eller ångestfyllda, säger hon men poängterar samtidigt att sådant också kan förekomma naturligt hos tonåringar och att det är klokt att låta magkänslan vägleda.
För den förälder som känner sig osäker finns gott om stödmaterial på nätet från exempelvis polisen, Socialstyrelsen eller Maria ungdom men att vara generellt nyfiken och hålla en öppen dialog om droger hemma är ändå bland det viktigaste, menar Hanna Brännström innan hon avslutar med ett sista tips om att hålla ungdomarna sysselsatta.
– Fyll deras liv med föreningsliv, idrott och aktiviteter. Gemenskap och meningsfulla intressen är viktiga skyddsfaktorer. Att bara hänga är sällan bra, säger hon.
Vad kan andra vuxna göra?
Thomas Watter och hans kollegor samverkar med till exempel skola, fritidsverksamhet och socialtjänst på Mälaröarna för att kunna vara proaktiva och identifiera problem som kan leda till brott. Men han menar att det också är jätteviktigt att fler vuxna rör sig ute bland ungdomarna på kvällar och helger och ser vad de gör.
– Prata med andra föräldrar, gå ihop, föräldravandra på rullande schema.
Att även vuxna som inte själva har tonårsbarn har ett ansvar att agera om de ser att något inte står rätt till, betonar både han och Hanna Brännström. Det kan handla om allt från utanförskap eller utåtagerande till missförhållanden i hemmet.
– Var en jobbig granne, ta kontakt med föräldrarna om en hemmafest spårar ur. Och har du en oro för ett barn eller en ungdom, anmäl alltid den till socialtjänsten, även om det känns svårt, säger Hanna Brännström.
För att minska risken att unga kommer i kontakt med droger och själva provar jobbar Thomas Watter och hans kollegor ständigt med att minska tillgången på narkotika. Men de behöver allmänhetens hjälp. Ser man någon sälja eller bruka är det ett pågående brott och ska då genast rapporteras till 112.
– I dag är det väldigt få narkotikabrott på Ekerö anmäls, vilket är ett problem. Vi behöver få kännedom om saker när de händer för att kunna agera. säger Thomas Watter.
Hanna Brännström håller med.
– Vi vet att det finns droger här men kommer det inte in några tips, inga orosanmälningar görs och föräldrar inte själva söker hjälp åt sina barn, hur ska vi då kunna göra något åt problemet?
Statistiskt sett är Mälaröarna förskonat, men verkligheten är en annan. Foto: Pexels.
Här läser du del två i vår artikelserie Brottsplats Mälaröarna: Våld i nära relation
