Söndagsporträttet Konstnärssjälen och Adelsöbon Beryl Kornhill:
“Jag vill dödssprida, inte dödsstäda”
Beryl Kornhill är 86 år men har inga planer på att sluta sitt konstnärsskap. Foto: Irena Lundberg
2024-11-24
Text: Irena Lundberg
Hon är författare, regissör, skådespelare, sångerska och bildkonstnär. Och har med sitt konstnärskap hjälpt till att öppna portar till Birkas och Adelsös världsarv i nära 40 år. Trots att hon nyligen fyllt 86 år har hon inga planer på att sluta.
– Jag vill dödssprida och inte dödsstäda, säger hon.
Beryl Kornhill kom till Adelsö för snart 40 år sedan, för att få avskildhet och närhet till naturen efter många hektiska år i olika storstäder. Hon hade vuxit upp på en bondgård i Halland, men den var borta och ersatt av stadsbebyggelse. På Adelsö fanns det kvar levande bondgårdar och öppna landskap som påminde henne om barndomen och i Marielundsområdet hittade hon ett hus och en jordplätt som med tiden kom att bli en av öns vackraste trädgårdar.
Världsarvet på Adelsös och Birka inspirerade starkt på Beryl. Hon började gestalta scener ur öarnas medeltida historia i egna berättelser och pjäser. Men låt oss börja från början, i 1940-talets Halland och på den bondgård där Beryl växte upp var förhållandena knappa, jobbet på åkrarna och djurskötseln tungt och monotont. Pappa Rune slet som både bonde och yrkesarbetare men kunde efter pensioneringen leva ut sitt stora musikintresse och startade en egen orkester. Även mamma Hanna var musikalisk och tog sånglektioner. Både Beryl och hennes syster, och sen även systerdottern, känd bland allmänheten som Titiyo, blev alla musikfrälsta. Pappa hade ett starkt samhällsintresse och tillsammans med Beryl startade de Hallands första miljögrupp. Hans engagemang och kreativitet blev ett starkt arv som kom att prägla Beryls livsbana.
Ut i världen och runt i Sverige med teatern
Hon utbildade sig i klassiska språk, drama och teater vid Lunds universitet, var aktiv i studentrörelsen och kom med i den första fria teatergruppen ”Proteus”, där hon bl a sjöng jazz. En sånglärare upptäckte hennes förmåga, hon uppmuntrades och gick vidare till Operahögskolan i Göteborg där hon pluggade i några år.
Efter studierna var hon så lyckligt lottad att hon kunde försörja sig på teater och musik. Hon var med och startade flera teatergrupper, regisserade egna uppsättningar och deltog i Rikskonserters och Riksteaterns turnéer. Hon erinrar sig särskilt några titlar: ”De sju dödssynderna”, ” Bi-opera” och ”Vänstra kinden”.
Så småningom, under tidigt 90-tal, började hennes skapande knyta an till Adelsös och Birkas historia. Inspirerad av an runa på Färingsö, satte hon upp storföreställningen ”Gerlögs Runa” som gestaltade ett medeltida kvinnoöde. 65 musiker, skådespelare och scenarbetare deltog och det var svårt att få ihop den knappa budget med den enorma arbetsinsats som krävdes. Det blev hela 10 föreställningar och 8 000 åskådare på en specialbyggd friluftsscen på Adelsös badstrand. Därefter initierade Beryl ett EU-projekt för att uppföra en permanent friluftsteater intill Pannrummet. Scenen inrymd i en borg av trä har sedermera använts för både teater och musikfestivaler.
Beryl kom till Adelsö för snart 40 år sedan för att återfå närhet till naturen . Foto: Irena Lundberg.
Fina recensioner
Beryl berättar att hon har ett särskilt intresse för den brytningstid i Europas medeltid då asatro och kristendom samexisterade, innan hednatron slutligen gav vika. Den tidiga kristendomen förföljdes annars hårt i dåtidens Europa.
– Dess budskap om kärlek och nåd hade inte bestått om det inte funnits kvinnor som ofta i hemlighet, vårdade det i ord och gärningar, säger Beryl. Starka kvinnor och gripande kvinnoöden finns i flera av Beryls historiska föreställningar, ” Drottning Kristina”, ”I Hildegards Trädgård och ”Ansgars tårar”. Hon är själv med och spelar flera av rollerna, till exempel drottningen i pjäsen ”Magnus Ladulås” under tre säsonger och får bra recensioner i dagspressen. Alla skådespelare är amatörer och kung Magnus Ladulås spelas av Carsten Gram, Beryls dåvarande livskamrat och nu – bästa vän. ” Beryl Kornhill har skrivit en rik dokumentär text av det slag som får en att känna sig bildad och fascinerad särskilt som man här nästan kan ta på resterna av den faktiska historien”- skriver Svenska Dagbladets recensent.
Från då till nu
Det går en röd tråd från Beryls barndomstid i Halland, genom åren på Adelsö till nutidens klimatdebatt. Det är den allt starkare insikten om det nödvändiga i att ha en mer respektfull och symbiotisk inställning till naturen.
I sin ungdom tillbringade Beryl ett år i Mexiko tillsammans med sin dåvarande man, en bildkonstnär som hade fått ett konsstipendium. Hon fick mycket inspiration till sitt eget måleri från den färgstarka Frida Kahlo och andra latinamerikanska konstnärer. År 1983 ställde hon ut sina verk i Sverige och 1994 även i New York.
Men tiden i Mexiko var viktig på fler sätt. Beryl blev fascinerad av de sydamerikanska urfolkens tro och levnadssätt i djup samklang med naturen. Senare i livet hittade hon en bok om nordamerikanska indianer som gav både musikalisk och filosofisk inspiration. Tankar om att vi människor är sammanflätade med varandra och med naturen återkommer hela tiden i hennes dikt, sång och måleri. Perspektivet förstärks när hon drabbas av en stroke och vårdas på S:t Görans sjukhus. Hon upplever en stor tacksamhet mot den duktiga sjukvårdspersonalen och skildrar det i en serie teckningar som bland annat ställts ut i Adelsö Smedja.
Dödssprider istället för dödsstädar
År 2019 satte Beryl upp en ny pjäs i sin Villa Spelrum. Vardagsrummet omvandlades till en kammarscen och en ensemble på två musiker och två skådespelare bjöd på tre timmar av teater-, indian- och vikingadikter, folkmusik och klassiskt pianospel. I föreställningens första del ”Kap Farväl” återkallade Beryl ett ögonblick då hon som ung och nyförälskad hade hittat en flaskpost på en strand i Göteborg. I flaskan fanns ett nödrop från skeppet M/S Hans Hedtoft som fyra månader tidigare hade förlist med 300 passagerare ombord. En händelse som har märkt henne för livet.
Den andra delen, ” Starka Band”, handlade om Franciscus från Assis, enligt Beryl ett av historiens bästa exempel på betydelsen av personlig förändring. Franciscus kom från ett rikt hem, plågades svårt av faderns hårdhet och vände till slut rikedomen och hemmet ryggen. Han blev tiggarmunk och byggde tillsammans med sin syster, ett världsomspännande kloster. Franciskanerorden kom även till Sverige på 1200-talet och fick en stark påverkan på våra medeltida kungar. Föreställningens olika fragment knöts samman till ett övergripande tema om människans förmåga till förändring, nåd och respekt.
Efter föreställningen bjöd Villa Spelrum sina gäster på en vid utsikt över Mälaren. Beryl visade runt i trädgårdens olika temarum, med både prunkande rosor, strama japanska motiv och en svensk grönsaksträdgård. Huset erbjuder också konstnärsateljéer och ett av de få bed & breakfast-rum som finns på ön.
Tack vare sitt intresse för medeltida historia och sin dramaturgiska talang har Beryl Kornhill genom åren utbildat, inspirerar och berört. Hon har på sitt unika sätt hjälpt till att öppna portar till Birkas och Adelsös världsarv.
På äldre dagar är hon helt på det klara med att hon vill fortsätta påverka genom samtal och konstnärlig gestaltning. I somras kokade hon ner en helaftonspjäs om kung Ladulås som hon skrivit, till en mindre föreställning som hon satte upp vid Alsu hus tillsammans med skådespelaren Bengt Einarsson. Vad repertoaren blir nästa år återstår att se.
– Det är dags för mig att dödsprida och inte dödstäda som många i min ålder gör, säger hon.
Beryl i sin vackra trädgård till Villa Spelrum. Foto: Irena Lundberg
Fakta Beryl Kornhill
Namn: Beryl Kornhill
Ålder: 86 år
Bor: Adelsö
Familj: Två barn och barnbarn
Gör: Författare, regissör, skådespelare, sångerska och bildkonstnär
