Så hanterar Mälaröskolorna skolskjutningen
Gårdagens dåd i Örebro skapar rädsla, sorg och oro i hela landet, så även på Mälaröarna. Foto: Pexels
2025-02-05
Text: Helen Bjurberg, Maria Forslund
På tisdagen hände det som inte får hända. Ett tiotal personer miste livet i en skolskjutning, och hela landet hamnade i kris. MälaröNytt har pratat med några av Mälaröskolorna om hur de hanterar skjutningen och psykologen Malin Rikardsdotter Ahlin tipsar om hur man pratar med sina barn när inte orden räcker till.
Det var strax efter lunch på tisdagen som en gärningsman med automatvapen tog sig in på en Komvuxskola i Örebro och sköt vilt omkring sig. Ett tiotal personer miste livet i det som beskrivs som den värsta skoldådet i svensk historia. Kvar när amulanssirenerna tystnat står ett helt land i chock. Hur gör då Mälaröskolorna för att hantera chocken och otryggheten som följer en sådan här händelse?
Tränar inrymning och möter eleverna
Enligt Johan Broman, rektor på Birkaskolan har man redan under tisdagskvällen skickat ut information till alla vårdnadshavare om skolans beredskap. Under onsdagen ligger fokus för lärarna att möta elevernas frågor och funderingar.
”Skolan kommer sedan i närtid att träna inrymning vilket man också gjort tidigare enligt skolans plan”, skriver han i ett mejl till MälaröNytt.
Träkvistaskolan har via rektor Anders Tjus, i ett mejl till vårdnadshavarna låtit meddela att all skolpersonal under onsdagen är uppmanad att försöka möta eleverna efter bästa förmåga samt uppmärksamma och ta hand om de som visar oro och rädsla. Elevhälsan kopplas in i de fall där det behövs.
”När något ofattbart som detta sker är det extra viktigt med trygga vuxna och vardagliga rutiner i skolan. Av den anledningen kommer undervisningen fortgå så vanligt som möjligt”, står i mejlet.
Kyrkorna öppna och psykologens bästa råd:
Utanför skolans värld står alla Ekerö pastorats kyrkor öppna idag för den som vill tända ett ljus. Pastoratets präster och diakoner finns tillgängliga för den som behöver prata.. Även Färingsö församling erbjuder sitt stöd.
– Idag håller vi öppet för ljuständning i Timmermannens kapell i Stenhamra och det finns möjlighet för samtal. Vi har haft en morgonandakt där vi bad för alla drabbade och vi kommer ta upp händelsen och tända ljus ikväll på veckomässan. Jag kommer även att besöka ungdomsgruppen som möts ikväll och ungdomarna har också möjlighet att komma på veckomässan och tända ljus. Vi samtalar, ber och tänder ljus, och vi följer händelseutvecklingen för att se hur vi ska arbeta vidare, säger Anna-Lena Björk, kyrkoherde i Färingsö församling och förklarar att hon även har mejlat rektorerna på skolorna som ligger i församlingens område och erbjudit stöd.
För den som vill ha vägledning i att prata med barn vid kris har psykolog Malin Rikardsdotter Ahlin samlat sina bästa råd här:
* Öppna upp för prat. Generellt är det bra för alla att sätta ord på tankar och känslor. Tar man fram spöken i ljuset brukar de bli mindre skrämmande. Men precis som oss vuxna är alla barn olika. Beroende på ålder, mognadsnivå och personlighet behöver olika barn olika saker, så mitt råd är att anpassa dig efter barnet. Tänk också på att barnet kan ha någon annan kanal där hen ventilerar tankar och känslor än bara med dig och andra nära vuxna.
* Tänk på vad du säger, katastroftankar och vilda spekulationer är inte lämpligt att förmedla till barnen. Om du känner att du behöver ventilera sådana tankar är det mycket bättre att göra det med någon annan vuxen. Du behöver prata med barnet för barnets skull och inte din egen.
* Visa dina egna strategier. Barn mår bra av att se en vuxen med jobbiga känslor som visar hur man kan hantera dem på ett bra sätt. Du kan vara tydlig med hur du själv tänker och känner och hanterar en kris. En strategi kan vara att sluka information, en annan att välja att låta bli att titta för mycket på nyhetssändningar. Strategier för självomhändertagande är värdefullt för ett barn att ta del av. Om du gör saker för ditt eget omhändertagande kan du ta med barnet i det, kanske välja en mysig film, ordna extra mysigt med ljus och värme, göra lite hemmaspa eller något annat lugnande.
* Ställ frågor och visa din närvaro. Alla vill inte prata om det som hänt och det kan ju vara ok. Men var observant på att det kan vara tvärtom, att barnet stänger inne jobbiga känslor. Fråga efter vilka tankar barnet har och om barnet känner oro. Visa att du finns där. Krama om och pyssla om.
* Sociala medier på gott och ont. Det florerar många rykten om dådet i sociala medier och att se skrämmande bilder utan att veta exakt vad som händer väcker starka känslor som oro, rädsla och skräck hos barnen. Kanske kan man vara rädd för att gå till sin egen skola, eller känna sig otrygg på andra sätt. Men samtidigt kan sociala medier vara den kanal där barnet ventilerar sina tankar och känslor, så var försiktig med att urskillningslöst begränsa skärmtiden.
Följ oss gärna på Facebook och Instagram så får du våra nyhetsuppdateringar direkt i ditt flöde
