Påsken – allvar, lek, tro och tradition
Att pynta påskris är en gammal tradition. Foto: Pexels
2025-04-17
Text: Maria Forslund
Under ytan av färgglada fjädrar, pyntade ris och godisfyllda påskägg finns en berättelse om lidande, hopp, och mänsklig längtan – påsken är en berättelse som är långt äldre än våra moderna firanden.
Påsken är en av våra mest traditionsrika högtider – och en av de äldsta. Den rymmer både sorg och glädje, allvar och lek, med rötter djupt förankrade i både den kristna tron och i folkliga föreställningar.
Den kristna påsken är det största dramat i Nya testamentet: Jesus korsfästelse, död och uppståndelse. Den inleds med stilla veckan – palmsöndag, skärtorsdag, långfredag, som alla är dagar för eftertanke och återhållsamhet. Långfredagen är en dag av sorg och stillhet. Fram till sent 1900-tal präglades samhället av tystnad; affärer och nöjeslokaler höll stängt, barnen förväntades vara lugna, och den kollektiva stillheten blev en påminnelse om döden – och om människans sårbarhet.
Men under sena påskafton vänder stämningen. Det är dagen för uppståndelsen, då glädjen och livet återvänder. Därifrån kommer de ljusare symbolerna: målade ägg, kycklingar, blommor och den spirande våren. Påsken är därför inte bara en högtid i kyrkoåret – utan också ett firande av livets seger över döden.
Påskriset – från plåga till pynt
Att sätta björkris i vas har blivit en självklar del av det svenska påskfirandet. Men bakom de färgglada fjädrarna döljer sig en äldre tradition. I det gamla bondesamhället kunde man på långfredagen symboliskt piska varandra med ris – en lekfull men allvarsam gest, som påminde om Jesu lidande. I vissa hem fanns till och med en figur, som jagade familjemedlemmarna runt med riset. Skratt blandades med budskapet om skuld och försoning.
Det var först under 1900-talets första hälft som riset började förvandlas till dekoration – ett ris som smyckar snarare än slår. Fjädrar, ägg, figurer och färger fick ta plats. Det är ett tydligt exempel på hur religiösa ritualer gradvis mjukats upp och blivit till familjära traditioner – där minnet lever kvar, men uttrycken förändras.
Skärtorsdag och påskkärringar – mellan lek och häxskräck
Idag är det tradition (även om den alltmer börjar tas över av halloween) att barn klär ut sig till påskkärringar under skärtorsdagen. Men bakom de färgglada kjolarna, målade fräknarna, hucklena och insamlandet av godis vilar en mörk historia. Under 1600-talets trodde man att kvinnor på skärtorsdagen flög till Blåkulla för att fira sabbat med Djävulen. Och i den mörka historien det finns både förföljelser och avrättningar.
Ägg, tuppar och harar – symboler för liv
Äggen har sina rötter i fastan. Foto: Pexels
Att äta ägg till påsk har sina rötter i den katolska fastan. Under de 40 dagar som föregick påsken var ägg förbjudna, men samtidigt började hönsen åter värpa när ljuset återvände. Resultatet blev ett överflöd – och när påskdagen kom blev ägget ett festligt tecken på liv och nystart.
Förr kunde man ge bort dekorerade ägg som gåvor – till prästen eller till tjänstefolk. Det blev ett tecken på uppskattning och ibland försoning. Idag är det pappägg fyllda med godis som gäller, men idén är densamma: påsken är en tid att ge och dela med sig.
Påskharen som gömmer ägg, kom till Sverige från Tyskland på 1800-talet, men fick aldrig riktigt fäste. Istället är det ofta påsktuppen som dyker upp i svenska påskkort och dekorationer – en symbol hämtad ur Bibeln, där Jesus förutsäger Petrus förnekelse "innan hanen gal".
Påsken i dag – mellan minne och fest
Det moderna påskfirandet är ett färgsprakande möte mellan det heliga och det lekfulla. Vi pyntar våra hem, delar godis, målar ägg och klär ut våra barn – men under ytan finns berättelsen kvar. Om lidande och hopp. Om skuld och försoning. Om död och liv.
Påsken påminner oss om något djupt mänskligt: att livet bär både mörker och ljus. Vi sörjer och vi firar. Vi minns det som varit svårt, men gläds också över det som växer fram. Att våra traditioner – vare sig de firas med andakt eller skratt – är lager på lager av historia, tro och lek. Kanske är det just där, i skärningspunkten mellan stillhet och glädje, som påsken blir som allra mest levande.
Påsken i den kristna traditionen
Påskens gudstjänster är några av de mest centrala och symbolrika i hela det kristna kyrkoåret. De speglar dramat i Jesus sista dagar – från nattvarden och korsfästelsen till uppståndelsen.
En av prästerna i kommunen, Cecilia Nyberg, från Ekerö pastorat säger
– Jag skulle ju vilja lyfta fram och bjuda in att gå på alla gudstjänsterna, på så sätt får man uppleva hela påsken med skärtorsdagen och nattvardens instiftande.
Om hon ska bjuda in till bara en av gudstjänsterna så blir det påsksnattsmässan i Ekerö kyrka där hon berättar att det kommer att vara eld och marschaller utanför den nedsläckta kyrkan.
– Vi bär sen in ljuset i den mörka kyrkan och så blir det bland annat doppåminnelse där prästen(jag) stänker vatten från dopfunten på församlingen, och så blir det nattvard. Efteråt bjuder vi på alkoholfritt bubbel och påskgodis i vapenhuset, avslutar hon.
Här kommer en översikt över vad som händer i kyrkan under de olika påskdagarna:
Långfredagen är lidandets och dödens dag. Foto: Pexels
Skärtorsdag – Nattvardens och tjänandets dag
Tema: Jesus instiftar nattvarden och tvättar lärjungarnas fötter.
Gudstjänst/Mässa: Skärtorsdagsmässan firas ofta på kvällen och är högtidlig och innerlig.
Fokus ligger på nattvardens instiftelse – det sista måltiden Jesus hade med sina lärjungar.
I vissa kyrkor sker fottvagning, där prästen symboliskt tvättar församlingsmedlemmars fötter – som en påminnelse om tjänande och ödmjukhet.
Mot slutet av gudstjänsten avkläds altaret helt i tystnad – en kraftfull symbol för hur Jesus övergavs.
Långfredag – Lidandets och dödens dag
Tema: Jesu lidande, död och korsfästelse.
Gudstjänst: En stillsam och avskalad långfredagsgudstjänst utan musik och utan nattvard i många traditioner.
Istället läser man lidandeshistorien – ofta hela passionsberättelsen från något av evangelierna.
Det är en dag präglad av sorg, tystnad och allvar – altaret är bart, inga blommor eller ljus.
Korset kan bäras in i procession och vördas av församlingen.
Det är vanligt med långa tystnader, stilla böner och eftertanke.
Påskafton – Väntans kväll
Tema: Kristus vilar i graven.
På dagen hålls sällan någon gudstjänst – det är en tyst dag av väntan.
Påsknattens mässa eller vigil (ofta sent på kvällen eller vid midnatt) markerar övergången från död till liv.
Den börjar ofta i mörker, och sedan tänds påskljuset – en symbol för uppståndelsen och ljusets seger.
Då firas nattvard, och glädjen återvänder till kyrkorummet.
Det är en mycket stämningsfull och symbolrik gudstjänst – ibland hålls den utomhus och inleds med eld och procession.
Påskdagen – Uppståndelsens dag
Tema: Kristus är uppstånden!
Detta är kristendomens största högtidsdag, och firas med glädje och jubel
Påskdagsmässan är en festgudstjänst med mycket musik, blommor och ljus.
Kyrkorna smyckas, altaret är åter klätt och påskljuset lyser klart.
Det firas nattvard, och ibland är det också dop – eftersom påsken är en symbol för nytt liv.
Predikan kretsar kring uppståndelsen och dess betydelse för tron och hoppet.
Annandag påsk – Mötet med den uppståndne
Tema: Jesus visar sig för lärjungarna.
Gudstjänsten denna dag fokuserar ofta på de första mötena med den uppståndne Jesus, t.ex. vandringen till Emmaus.
Tonen är fortfarande glädjefylld, men mer eftertänksam än påskdagen.
Det kan vara en familjegudstjänst, med inslag av gemenskap och påskens budskap om livets förnyelse.
Nattvard firas ofta även denna dag.
Här är de gudstjänster där du kan följa påskens drama i kommunens kyrkor
Färentuna kyrka på Färingsö. Foto: Arild Vågend
Torsdag 17/4
14.00 Påskandakt på Söderströmsgården
18:00 Skärtorsdagmässa i Ekerö kyrka
18:00 Skärtorsdagsmässa i Munsö kyrka
19:00 Skärtorsdagmässa i Lovö kyrka
19.00 Skärtorsdagsmässa i Sånga kyrka
Fredag 18/4
11:00 Långfredagsgudstjänst i Ekerö kyrka
11:00 Långfredagsgudstjäns i Lovö kyrka
15.00 Långfredagsgudstjänst i Skå kyrka
Joseph Gabriel Rheinberger: Stabat Mater op.16 under ledning av Birgitta Lindeke Levin
15:00 Långfredagsgudstjänst i Adelsö kyrka
18:00 Långfredagsgudstjäns i Munsö kyrka
Lördag 19/4
23:00 Påsknattsmässa i Ekerö kyrka
Söndag 20/4
11.00 Påskdagsmässa med efterföljande påskdagsfika i Färentuna kyrka
11:00 Påskdagsmässa i Ekerö kyrka
11:00 Påskdagsmässa i Lovö kyrka
11:00 Påskdagsmässa i Munsö kyrka
Måndag 21/4
11:00 Gudstjänst i Adelsö kyrka
15.00 Gudstjänst i Hilleshögs kyrka
Källa: Svenska kyrkan, Nordiska museet
Följ oss gärna på Facebook och Instagram så får du våra nyhetsuppdateringar direkt i ditt flöde
