Krönika
Journalisten Camilla Edenschiöld:
Om julen/krisen kommer…
Journalisten och Ekeröbon Camilla Edenschiöld. Foto: Privat.
2024-12-18
Hur minimera julen 2024 till en rimlig nivå där jag inte dränks av julpynt, pepparkakor, omslagspapper och minustecken på mina kreditkort? För det var precis vad som hände förra julen, den julen när jag var fysiskt och psykiskt hjärntrött när vi hade kommit till juldagen. Min sambo arbetade som vanligt mycket veckorna före jul (han har en fisk -och skaldjursbutik på Södermalm) och jag lyckades på något märkligt sätt helt på egen hand trissa upp julstämningen till gigantiska proportioner. Visst, julen är en underbar högtid och visst, vi har bara ett barn att skämma bort, men julen 2023 blev för mycket av allt.
Dottern då 15 år hade gjort en finurlig önskelista på nätet. Det var bara att klicka på en färgglad app så fick vi upp alla önskningar i bildform. När vi klickade på bilderna så kom vi direkt till nätbutiken där sakerna kunde beställas. Mamma, alla gör så här. Det är smart för då får man ju inte något som man inte vill ha! I Stenhamra satt J - min ekonomiskt sinnade väninna – och skakade på huvudet; hon hade köpt småjulklappar från Dollarstore och hela kalaset hade slutat på en femhundring. Skärp dig! varnade J smått chockad när jag strösslade lovord över dotterns virtuella önskelista. En önskelista som kändes lika lång och seriös som Lars Noréns dagböcker. Men den tappra mamman gav sig inte; hon stred med värja och Visakort för rätten att handla julklappar!
När julafton kom och sambon sliten efter mycket arbete slog sig ned i soffan med ett glas glögg så tittade han först mot julgranen och sen på glöggen. Jag ser syner, jag hallucinerar, såg han ut att tänka. Traven med julklappar hade nått sin absoluta peak, och medan dottern gjorde piruetter runt klapparna så fick jag en känsla som senare under kvällen övergick i övertygelse; jag skulle aldrig kunna fylla det tomrum som min barndoms otrygga jular hade skapat – i alla fall inte genom att shoppa gåvor till jul. Jag vet inte varför det hade tagit så lång tid för mig att förstå det här, och varför det blev så tydligt just julen 2023. Tomhet och skam brände som en gaslåga mot huden och jag visste att det var dags att möta och hantera den här känslan på nya sätt.
Nu är det snart jul 2024 och jag har kommit en bit på väg. Visst finns det undangömda klappar, men inget jättedyrt. I år har jag inte heller gömt broschyren Om krisen eller kriget kommer längst ned i högen med papper som ska eldas på landet. Nu har jag läst den uppdaterade versionen. Vad sambon får i julklapp? Förra året blev det en morgonrock från Gant och knivar från Global. I år kan det mycket väl bli en vevradio och ett stormkök. Jag vet att präktighetsvarningen går igång, men det blir nog en bra jul trots allt.
Det här är Camilla Edenschiöld:
Journalist boende i Tappström med sambo och en dotter, plus hund och katt.
Älskar djur och natur och har minst två böcker igång samtidigt.
Försöker just nu lära mig att skriva skönlitterärt.
