Kommunens gymnasietjejer mår sämre än snittet
Stockholmsenkäten visar att kommunens unga tjejer mår sämre än länssnittet. Foto: Pexels
2024-10-12
Text: Maria Forslund
Den 10 oktober varje år infaller Världsdagen för psykisk hälsa. Syftet med dagen är att öka medvetenheten om frågor kopplade till psykisk hälsa i hela världen. I Stockholmsenkäten, som precis släppts visar siffror att Ekerös tjejer i årskurs 2 på gymnasiet ligger betydligt sämre än länssnittet i alla frågor om psykisk hälsa.
Världsdagen för psykisk hälsa, World Mental Health Day, infaller varje år den 10 oktober. Det är Världshälsoorganisationen (WHO) som står bakom den för att öka medvetenheten om psykisk hälsa i hela världen.
Samma dag släpptes också resultatet från årets Stockholmsenkät. Det är en enkät där 383 elever från kommunen från årskurs 9 och år 2 på gymnasiet har svarat på frågor om levnadsvanor och livsvillkor. I den framkommer det att tjejer i årskurs 2 på gymnasiet ligger betydligt sämre än länssnittet i alla frågor om psykisk ohälsa. Dessutom visar siffror från förra enkäten, 2022, att de mår sämre nu än då. Deras dåliga mående har alltså följt med till gymnasiet
Går åt rätt håll
– Det här är inte bra siffror men vi vill ändå belysa att det går åt rätt håll. Det är bland annat viktigt att säga att tjejerna i många frågor ändrat från att kryssa i svarsalternativet ”Väldigt ofta” till att i stället kryssa i ”ganska ofta”, säger Lena Törnblom Löfquist som är samordningschef på Ekerö kommun.
Några av dessa frågor är till exempel ”Hur ofta har du ont i huvudet?” och ”Känner du dig ledsen och deppig utan att veta varför?”. Dessa frågor tillsammans med andra frågor kopplade till den psykiska hälsan förs samman i ett index för psykosomatisk hälsa.
Stort fokus på psykisk hälsa
Skolenkäten genomförs vartannat år och genom den är tanken att på ett övergripande plan kunna följa elevers beteende och mående. Syftet är bland annat att kommunerna ska kunna använda resultatet i drog-och brottsförebyggande insatser och för att kunna samla elever, skolpersonal och föräldrar kring detta.
– Siffrorna är främst intressanta att analysera över tid, då det alltid blir tillfälliga toppar och dalar enskilda år. Men vissa frågor, såsom dem rörande psykisk hälsa är viktiga nulägesbilder som kan indikera ett behov av insatser just nu. Såväl skolans som ung i Ekerös verksamheter och ungdomsmottagningen har haft stort fokus på att arbeta på olika sätt med den psykiska hälsan bland våra unga och vi kan se att det går år rätt håll, säger Lena Törnblom Löfquist.
Psykologens bästa tips
Psykolog Malin Rikardsdotter Ahlin
Vad gör man då om har en ungdom som inte mår bra. MälaröNytt bad Malin Rikardsdotter Ahlin, även kallad PsykologMalin, legitimerad psykolog med mottagning i Jungfrusund, om hennes bästa tips:
Håll fast vid basrutiner
Gemensamma måltider ger en fin möjlighet till gemenskap samtidigt som det underlättar för ungdomen att äta och sova regelbundet. Dessutom får du en utmärkt möjlighet att se om det finns problematik kring mat och ätande. I basrutiner ingår även att låta bli att vända på dygnet, det vill säga att sova på natten och vara vaken på dagen.
Avsätt tid för att umgås kravlöst
Visa intresse och gör vardagliga, trevliga saker som ni båda tycker om. Det kan handla om att laga mat ihop, baka, se på film, idrotta eller något annat som ni båda trivs med. På detta sätt skapar du en grund för er relation som kan fördjupas när det behövs.
Modellera sunda värderingar
Du har hört det tusen gånger: barn gör inte som vi säger utan som vi gör. Visa vad det innebär att ha tillgång till alla sina känslor, hur ett sunt kroppsideal är, hur man pratar om andra människor och så vidare.. Många föräldrar undviker att visa för sina barn när de är ledsna exempelvis. Att istället visa vad det innebär att vara ledsen, hur man kan trösta sig själv och att känslor är till vår hjälp med mera är att underlätta för dem. Självklart kommer de att bli ledsna, känna ångest och bli arga i sitt liv. Det de behöver är att veta vad de skall göra då och det kan du som vuxen lära dem. Prata om hur du gör och kanske hur du skulle vilja göra. Beskriv vad som känns och framförallt: Visa att känslor går över!
Validera och bekräfta
Validera kan man göra på flera olika nivåer och validering behöver inte vara svårt. Det handlar om att visa ungdomen att hans eller hennes känslor, tankar och beteenden är förståeliga i den situation som de är i. Ibland kan det behövas att man sätter sig in i den aktuella situationen för att förstå hela bilden. Med inställningen att ungdomen (och alla andra) gör så gott han eller hon kan med de förutsättningar som är blir det lättare att validera. Detsamma gäller bekräftelse. Det kan handla om att visa ungdomen att man ser ansträngningar och framsteg. Har du egna förväntningar på ungdomen vad gäller exempelvis skolresultat eller andra prestationer är det bättre att lägga dem åt sidan och lyssna på ungdomens tankar, önskningar och egna förväntningar.
Skapa fler positiva sammanhang
Alla människor mår bra av positiva aktiviteter och sammanhang. Eftersom vi i grunden är sociala varelser och våra hjärnor svarar på den stimulans som fås i sociala situationer har vi mycket gratis när vi umgås med andra. För att säkerställa tillgången på social stimulans kan det vara bra att hjälpa ungdomen att skaffa flera olika sammanhang så att allt inte står och faller med exempelvis sammanhanget i skolan.
HÄR kan du också läsa om Eva på Färentuna hälsoträdgård och hennes kurser för unga om att möta livet.
Fakta om Stockholmsenkäten
Stockholmsenkäten är en enkätundersökning med frågor som rör ungdomars alkohol- och drogvanor, brott och trygghet, skol- och fritidsvanor, psykisk hälsa, föräldrarelationer med mera.
Undersökningen genomförs vartannat år och riktar sig till elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Enkäten är framtagen av Stockholms stad, men genomförs i merparten av länets kommuner. I år har den genomförts i 25 av länets kommuner (alla utom Österåker) och 36 374 ungdomar i 436 skolor har besvarat enkäten.
Källa: Ekerö kommun
