Krönika
Inget är väl så korrumperat som Italien. Eller?
Foto: Nelly Lindenstrand
Text: Anna Voltaire
Fick ni lokaltidningen i veckan? Ni vet den i papper. Jag får inte den ena längre - kanske har man blivit persona non grata - men väl den andra. Ibland önskar jag att jag kunde falla bort från den listan också eller att utköraren gav upp nedanför vår branta backe. Det händer ofta med andra leveranser. Ett budföretag, som jag väljer att inte hänga ut, stannar, fotar vårt hus underifrån och säger att vi inte varit hemma. Är detta en ny laissez faire-grej? Jag tycker mig se en sådan trend överallt. Folk, i mycket vid mening, verkar strunta i saker. Rödljus, blixtlåsprincipen, hyfs, att följa regler och bry sig om viktiga saker.
I stället roar man sig med meningslösheter i sociala media och på tv. Jag tycker mig se det i lokaltidningen också. Insändarna nuförtiden består i huvudsak av käbblande politiker, inte som tidigare, då en livlig medborgardebatt levde där. Folk brydde sig och krävde vettiga svar av de folkvalda. Men nu verkar även Bo i Närlunda ha gett upp. Han som brukade vara ett uppfriskande inslag i en i övrigt reklamstinn tidning.
När tiderna ser ut så här är journalisterna vår räddning. Men jag läste nyss att det är brist på dem. Den såg man inte komma, jag trodde alla ville vara grävande skjutjärnsreportrar. Kanske tidningstorkan avskräckt från yrket? Desto viktigare att de som finns tar sitt uppdrag på allvar. Det finns det de som inte gör. Men även de som gör, tack och lov. Men tydligen har de en utmaning i att få vettiga svar från makthavarna. Ofta undanber de sig ens från att svara, och ställer de upp på intervjuer så är de så mediatränade att de låter som robotar. Inte helt sällan skickas en kommunikatör ut i stället, vars enda syfte är att hålla den otränade politikern ifrån att av misstag avslöja något och riskera en ”gate” av något slag. Men är det rimligt att våra skattepengar ska gå till kommunikatörer som hindrar media från att rapportera oegentligheter?
En gate vi nyligen bevittnade var den i Tessinska palatset. Jag har alltid gillat Anna Kinberg Batra tidigare, tills hon slog nytt rekord i nepotism. Och det är just det rekordet som gör det så oklädsamt att hennes man nu på bästa sändningstid och för skattebetalarnas pengar ska följas under det turbulenta året som landshövdingens make. Jag tänker inte ens uppge namnet på den SVT-satsningen för då kommer ni väl titta på den bara för att se om det jag skriver stämmer eller inte - och då får han ju tittarsiffror bara av det
Men det stör mig att vi betalar David Batra, och då indirekt även hans fru, för att åka runt i världen och göra meningslös tv. Det faktum att han köper en present till kungen, för att han har haft sitt ärvda ämbete i femtio år är provocerande. För att inte tala om resten av hans irrande resa i Tessins 350 år gamla fotspår från Stockholm via Lund till Rom och tillbaka.
Jag saknar någon som sätter ned foten på SVT, som vågar skrota en tv-serie som gör komik och kanske rent av vad det verkar släta över att en landshövding grovt misskött sitt jobb, och ändå får fortsätta lyfta 122 000 kronor i månaden.
Jag blev så irriterad på eländet att jag bytte till en historisk dokumentär om Arles, en romersk stad med egen amfiteater och thermalbad och landade i att det var bättre förr. Jo, jag menar det! Jag saknar journalister som grillade medieotränade politiker, vassa personer som Annette Kullenberg, komiker med elegant timing - kolla trailern till serien som jag inte tänker namnge och när Batra ska trilla in över tröskeln så fattar ni vad jag menar, kungar som red först ut på slagfältet, trafikpoliser och tidningar med nyheter i stället för reklam.
Jag önskar helt enkelt att folk kunde orka bry sig mer om allt! Regler i allmänhet och verkligt viktiga saker i synnerhet. Kanske önskar jag till och med fler drev om det gör att vi får någon jävla ordning och ansvarstagande från makten. Förlåt för gallan, jag är inte medietränad. Jag har dessutom en utmaning när det kommer till politiker, tama medier och bred underhållning.
Men jag kommer bli gladare och roligare för jag ska faktiskt också till Rom och glo på antika grejer och målade tak. Kan hända ger det mer ljus i tillvaron och distans till svensk korruption. För inget är väl mer korrumperat än Italien. Eller?
Notera att krönikan representerar skribentens egna åsikter och reflektioner, vilka inte nödvändigtvis behöver överensstämma med MälaröNytts.
