De har ätit ihop i över fyrtio år

Stående från vänster: Margareta Alm, Gunilla Sjöberg, Louise Björkman, Kerstin Nord, Ingvar Andersson, Monica Sandberg, Anette Mossberg. Sittande från vänster: Eddy Sandberg, Richard Sjöberg, Gunnar Thorsell. Fattades denna kväll: Britt-Louise Hemmingsson, Italo Pilotti, Eva Ollinen.

2025-02-21

Text: Helén Bjurberg

Varannan fredag i över fyrtio år har Ekerövännerna träffats och lagat mat som inte kommer från djurindustrin eller multinationella storföretag. Möt Mudi Mums, matlaget där gemenskap och bra mat står i fokus.

Det är Alla hjärtans dag och hemma hos Eddy och Monica Sandberg, på Ekerö, vilar en uppsluppen stämning. Bordet är dukat med rosa hjärt-servetter och runt det sitter deras närmsta vänner, fördjupade i samtal fyllda med värme och skratt.

– Tänk att vi fortfarande alltid har lika mycket att prata om efter så många år, konstaterar Louise Björkman.

Ett eget matlag

Det var hon och maken Bo, som initierade den första Mudi Mums-middagen för över fyrtio år sedan. Paret hade varit på ett seminarium, arrangerat av Jordens vänner, och hört eldsjälen Malin Dahlgren föreläsa om det egenmyntade begreppet Mudi Mums, som stod för mat utan djurindustri och multinationella storföretag. De bestämde sig för att anamma konceptet och starta ett eget matlag.

De bjöd in paren som de lärt känna i den lokala folkkampanjsgruppen mot kärnkraft och åtta tackade ja. Totalt blev de arton personer i det nya matlaget. Då var alla i 30–40-årsåldern och småbarnsföräldrar. Reglerna sattes utifrån den livsfasen och de kom överens om att deras träffar skulle vara kravlösa och opretentiösa.

– Vi var alla trötta på fredagskvällen och det hände till och med att någon somnade i soffan efter maten, berättar Margareta Alm, som varit med sedan start.

Kaos när alla hjälpte till

Enligt ett visst schema turades de om att vara värdar. Första gångerna hjälptes alla åt med maten.

– Men det blev kaos i köket, säger Gunilla Sjöberg och skrattar åt minnet.

Efter det bestämdes att värdparet kunde bjuda in ett par hjälpare som kom tidigare, medan resten fick komma till dukat bord.

Några få andra regler sattes också upp men det viktiga var att träffas och äta bra mat, vald med omsorg och efter en rad kriterier. Det som serverades skulle vara svenskt och gärna lokalt, småskaligt producerat, fritt från gifter, färgämnen och konserveringsmedel men framför allt inte komma ifrån den plågsamma djurindustrin eller något multinationellt företag.

– Det har blivit mycket lättare att välja varor med åren, när vi började fanns varken KRAV-märkning, Fairtrade eller något sådant. Då fick vi läsa innehållsförteckningarna noga och ha en lista med oss till affären där det stod vilka företag och varor vi skulle undvika, berättar Anette Mossberg.

För att vara säkra på att få tag på kött från glada djur hade de under några år egna grisar som växte upp hos en fodervärd i Järna. Till vintern slaktades grisarna och köttet delades upp på de nio familjerna.

De bildade grupper som hjälptes åt att ta hand om köttet och tillverka egen korv, sylta, leverpastej och blodpudding.

Mat och samtal mellan himmel och jord

Än idag äter vännerna fortfarande tillsammans varannan fredag och idag, på Alla hjärtans dag är det Eddy och Monicas tur. På menyn står egengjorda kroppkakor, skirat smör och hemlagad lingonsylt ihop med Monicas broccolibröd, smör och ost.

– Potatisarna kommer från Munsö. Vi räknade att det skulle bli tre kroppkakor per person men det blev totalt 120 stycken, säger Monica och erbjuder den som vill att ta med sig hem.

Matlaget njuter av maten, över tända ljus och hjärtliga samtal om allt mellan himmel och jord. Gunnar Thorsell läser högt ur Richard Tellströms nya bok Svensk matkultur under 800 år och det skapar reflektioner.

Ibland sätts det teman för samtalen men lika ofta får de flöda fritt. Oavsett är det viktigt att en i taget får prata.

– Det är ännu viktigare nu när vi börjar höra lite sämre, säger Louise Björkman och får medhåll och skratt.

Högt i tak

Till maten serveras mineralvatten - och lite bubbel. Under småbarnsåren var middagarna alltid alkoholfria, men nu för tiden fuskas det med det ibland, men inte alltid.

En stående punkt på agendan är att diskutera maten efter middagen. Värden får berätta var matvarorna kommer ifrån och kanske läsa upp någon innehållsförteckning. Det är högt i tak, inget ska ifrågasättas eller kritiseras. Har det varit svårt att få tag på bra råvaror ska det i stället lyftas och diskuteras.

Efteråt sammanfattas kvällen skriftligt av värdparet i matlagets egen bok. Allt från vilken mat det bjöds på, vilka som var närvarande, om något särskilt ämne avhandlades, dokumenteras. Arton böcker har fyllts genom åren.

Olikheter och likheter

Alla i sällskapet har olika bakgrund och yrken. Konstnärer och sjuksköterskor blandas med lärare och bilmekaniker – och det avspeglas i maten. Deras politiska tillhörigheter skiljer sig också och ibland har diskussionerna hettat till, men det har alltid varit respektfullt och ingen har under alla år lämnat matlaget.

– Jag tror att våra olikheter är en av anledningarna till att vi lyckats hålla ihop genom alla år, säger Margareta Alm.

Men det finns också likheter. Gemensamt för dem alla är att de har ett driv och genom åren har det bildats flera grupper i gruppen. Cykelgruppen som kämpade för en cykelväg mellan Träkvista och Brommaplan, burkgruppen som ville få bort alla metallburkar som låg och skräpade i naturen. När kommunen hade planer på att göra om Ekebyhovs slott till konferenshotell skapades en grupp som kunde arbeta för att i stället använda det till kommunens alla föreningar som en gemensam samlingslokal.

– Det har alltid funnits något att engagera sig i, och det mesta har gett resultat. Ekebyhovs slott drivs fortfarande efter vår vision, förklarar Louise Björkman.

Vill inspirera

Ibland har de bjudit in gäster till sina middagar. Handlaren på den lokala matbutiken eller andra som är intresserade av livsmedel. Matlaget har också haft två Stor-Mudi Mums, då de bjudit in fler gäster för att inspirera till att starta nya matlag. Men hittills har det inte knoppat av sig.

Det är synd, tycker de. De unnar fler att ha ett matlag som deras. Men tiden är en annan, det är de överens om.

Idag, över fyrtio år och ett otal Mudi Mums-middagar senare, har vännerna i matlaget gått i pension, barnen har vuxit upp och det har kommit barnbarn. Sjukdom och förluster har också drabbat dem. Hälften av originalmedlemmarna finns inte längre med dem fysiskt, men lever kvar i samtalen kring matbordet.

En del medlemmar har flyttat från Ekerö och andra har skilt sig, men matlaget visar att problem är till för att lösas. Nya partners är välkomna och alla accepterar att resvägen ibland är lite längre än förr.

En unik vänskap

Efter middagen serveras kaffe med kaka. När påtåren är urdrucken fortsätter vännernas samtal och skratt i soffgruppen vid öppna spisen.

– Vi gör som människor i alla tider har gjort, och samlas vid elden, konstaterar Gunnar Thorsell innan han stämmer upp i Frank Sinatras My funny Valentine dagen till ära.

De andra lyssnar uppmärksamt och när sista tonen klingat ut får han en applåd. Sedan glider samtalen över på annat. Dagsaktualiteter blandat med gamla minnen, allvar ihop skratt. Allt i en öppenhjärtig ton. Att det är en alldeles särskild vänskap de har tillsammans är tydligt.

–Inget kan jämföras med den här gruppen, jag känner en sådan trygghet i den, säger Louise Björkman.

Utanför börjar det skymma och efter några härliga timmar är det dags för vännerna att skiljas åt. Men snart ses de igen. Över en annan maträtt och vid ett annat bord, men alltid i goda vänners lag och med bra mat i fokus.

Fakta

Vad är MUDI-MUMS

Mudi Mums står för Mat utan djurindustri och Mat utan multinationella storföretag och är ett koncept skapat av Thorild och Malin Dahlgren på 1970-talet. Tanken är att välja bort mat från den plågsamma djurindustrin och multinationella företag, men också gärna välja lokalt och småskaligt producerat samt fritt från gifter, färgämnen och konserveringsmedel.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram så får du våra nyhetsuppdateringar direkt i ditt flöde